Under det senaste decenniet har debatten om upphovsrätt med jämna mellanrum blossat upp. Vad som föranlett diskussionen är ny teknik med nya spridningsmöjligheter för snart sagt varje typ av information. Detta har också väckt en kreativ ådra hos skribenter, musiker, filmmakare – och biologer.

I Umeå bor Nils Ericsson, även kallad Moss-Nisse. Till vardags jobbar han på herbariet på Umeå universitet, men på fritiden bedriver han sedan ett år tillbaka projektet Piratnyckeln. Idén är att i ett lättillgängligt format sammanställa bilder och texter som tidigare gömt sig i dyra vetenskapstidskrifter, databaser eller ryska böcker som inte gått i tryck på decennier. På Moss-Nisses hemsida finns en databas över den litteratur som är ledande för växter, djur och encelliga organismer, och om man kontaktar honom kan man få ta del av de nycklar för bestämning av olika arter som han knåpar ihop.

– Tanken är att sidan ska vara i Wikipedia-stil, vem som helst kan logga in och lägga till information, säger Moss-Nisse.

– En av drivkrafterna bakom projektet är att det finns så mycket kunskap som är inlåst av absurda publiceringsnormer inom forskarsamhället, fortsätter han. En biblioteks­prenumeration på ett internationellt vetenskapsmagasin, som till exempel Forest Ecology and Management, kostar uppemot 40 000 kronor om året.

Inte ett öre av de höga prenumerationsavgifterna går i allmänhet till de verksamma forskarna. Forskarlagen får istället anslag från staten eller från stiftelser och fonder. Men för att meritera sig för anslagen måste de publicera sig i välrenommerade tidskrifter. Att till exempel skriva bestämningslitteratur ger inte samma status.

Konsekvensen är att landvinningarna inom forskningen blir mycket svårtillgängliga för dem som vill studera biologi i fält, utan vita rockar. Forskarna inriktar sig inte heller på att arbeta fram den typen av resultat.

Privata företag, som till exempel publiceringsjätten Elsevier, håvar alltså in ordentligt med pengar från universitet och bibliotek, och håller sedan på den forskning som vi skattebetalare redan har betalat för genom statliga anslag.

Allt sedan tryckpressen såg dagens ljus har kopiering bedrivits i en eller annan form. Ibland har det varit till skada för kunskap och kultur. Andra gånger har det lett till att verk har spridits i större omfattning samt utvecklats och lett till nya idéer.

Vad det blir av Piratnyckeln återstår att se, en avgörande faktor är hur många som använder den, bidrar med sin kunskap och vidareutvecklar projektet.

Adressen till hemsidan: http://www.norrlandsnatur.se/litt_base