Strålande namn

Med boken i ryggen / Fältbiologen nr 3/2011

Ferreola diffinis, Carinina ochracea och Molgula complanata heter nu också raggarvägstekel, apelsinstump och skäggstubbsknopp. Liksom oerfarna tonåringar stylas för att bli tv-idoler får slemmiga maskar coola svenska artistnamn när de ska stå i rampljuset.

  • Röd julklappsmask. Bild: Helena Samuelsson
    Bild 1/1
Text: 
Kristin Axelsson

– Det är väldigt värdefullt, för folk har mycket lättare att relatera till svenska namn. Det kanske är krystat men det är värt det om man vill att folk ska intressera sig, är Malin Strands kommentar till att alla arter som beskrivs i Nationalnyckeln får svenska namn. Själv har hon kommit på de flesta av namnen på slemmaskarna och sjöpungarna.

Kommittén för svenska djurnamn fastställer de svenska namnen på alla djur utom fåglar, som Sveriges ornitologiska förening har hand om. Per Alström är ordförande i kommittén, som består av biologer från Artdatabanken och Naturhistoriska riksmuseet, samt två språkvetare. Han berättar att det är experter, i regel författaren till en aktuell volym av Nationalnyckeln, som kommer med namnförslag.

– Generellt förordar vi korta, snärtiga, trevliga, intresseväckande namn, men det kan vara lite svårt att få från de här experterna. Ofta blir det långa och tungvrickande namn som ska beskriva arten och särskilja den från alla andra.

Men Per har sina favoriter:

– Slemmaskarna och sjöpungarna tycker jag har väldigt bra namn, som havsfikon, bubbelsjöpung, slemsjöpung … hmm … låter lite äckligt kanske, tvålbit, skalkramare, sandplutt, russinknopp, havspotatis. Det är bra med fantasifulla namn. Sådant gillar folk i allmänhet, och vi finns till för folk i allmänhet. Slemmaskarna, till exempel, hade nog aldrig gått att marknadsföra utan de svenska namnen. Namn som rödvinsnemertin och slemsnöre får folk att bli intresserade.

 

Namnkommittén diskuterar alla föreslagna namn utifrån sina 21 riktlinjer, som bland annat säger att namn ska vara lätta att uttala och gärna säga något om arten, men att etablerade namn bör behållas. Diskussionen resulterar i preliminära namnlistor, som läggs ut på Svenska artprojektets hemsida för granskning i tre månader, då allmänheten har möjlighet att komma med synpunkter. Sedan fastställs listorna och läggs ut på hemsidan igen. Kommittén samlas fyra till sex gånger om året och då är stämningen god.

– Vi skrattar rätt mycket på våra möten. Både åt namn som är roliga och åt namn som är förskräckliga, berättar Per.

Normalt sett är det inte namnkommittén som spånar namn, men när förslag inte alls fungerar får de rycka in. Per skulle önska att de, istället för långa, krångliga namn, fick fram fler av samma typ som lo, varg och lax. Problemet är att det är svårt att hitta på helt nya ord.

– Egentligen skulle man låta en dagisklass spåna, säger han. Själv har han fått inspiration från sin dotter Josefin som när hon var åtta år kläckte ur sig ordet ”kamfiör”. Så om Per får bestämma kryper det snart en kamfiör någonstans.

 

____

Roliga artnamn

Dvärgtufs, läderlappslav, äggslevmossa, tarmsjöpung, fartrand, dubbeltut, bistergrå sorgstövslända, förvånad trägnagare, skär kattost, ishavshästsvans, mustaschfladdermus, paradoxmask, stor hästskonäsa, trångnavlad trips, fjädergälsnäcka, ryskt schackbräde, gummibåtskvalster, vattenfis, armfoting, näckhår, trögkryptare, större frågeteckenbock, kräkel, fågelsnultra, raggsträfse, havsrufse, klippspringsalg, skvalpalg, krulltrassel, grönkrull, molnslick, tångludd, olivslemming, mjukt käringhår, apelsinstump, rödplysch, ljusskyggt kapuschongfly.

Fler artiklar ur detta nummer
Sidan senast uppdaterad den 12 Nov 2011

Kommentarer (1)

Åh vad det här är roligt :D
<3

Kommentera artikeln

Logga in
Fältbiologerna 2011 | Kontakta webmaster
RSS: Allt nytt | Kalendarium
Se mer av Fältbiologerna: