Upprop för alla lärarutbildningar, Skolverket och Regeringen

• Inför utomhuspedagogik som ett obligatoriskt moment i lärarutbildningarna

• Låt fortbildningen i “Lärarlyftet” innehålla utomhuspedagogik

 

 

För att se anvisning för hur man skriver under uppropet, klicka här

För att se vem som har skrivit under (senast uppdaterad 2007-12-27), klicka här. Tills vidare bland annat: SNF, Friluftsfrämjandet, Miljöförbundet Jordens Vänner...

Upprop

För ett hållbart samhälle1, för bättre inlärning1, för bättre hälsa2, för bättre demokrati1, för harmoniska elever2, för att spara pengar3, för att bevara hotad traditionell kunskap4. Fördelarna är många fler med utomhuspedagogik och lektioner förlagda i samhället. Forskning visar att vi kommer i håg 10% av det vi läser, 20% av det vi hör, men 90% av det vi upplever5. Dessutom är det så att vi i Sverige, liksom i alla länder, står inför den stora utmaningen att anpassa vårt samhälle och vår livsföring till vad naturen tål. Därför anser vi att utomhuspedagogik bör ingå som ett obligatoriskt moment i lärarutbildningen. I dagsläget är metodikundervisningen utspridd på olika sätt på olika lärarutbildningar och därmed är det inte alla lärarstuderande som får de underlättande redskapen. I nyaste utvärderingen från den fristående utomhuspedagogikkursen på Göteborgs Universitet framgår det att kursen ”uppskattas mycket av studenterna, de menar att alla skulle få utomhuspedagogik i sin lärarutbildning.”6 Utomhuspedagogiken är önskad och uppskattad av lärare som varit i kontakt med naturskolornas verksamhet7. Didaktik dvs frågor kring lärandets När? Var? Hur? Vad? Varför?, är mycket viktigt i en teori- och praktikförankrad undervisning2 . Därför ska utomhuspedagogik och utomhusdidaktik ingå som obligatoriska moment i lärarutbildningens allmänna utbildningsområde.

Vad krävs?

Inte mycket! Exempelvis en obligatorisk temakurs i utomhuspedagogik i lärarutbildningen som ger praktiska redskap till lärarstuderande. Detta är inget särintresse, ingen ny börda på lärarnas axlar. Utomhuspedagogik är underlättande, det är lösningen på problemen, det är redskap och det är ett pedagogiskt förhållningssätt. Utomhuspedagogik innebär att använda lokalsamhället, den nära naturen och kulturen till undervisning i skolorna. Det är mycket användbart i samtliga ämnen8. Vi välkomnar en dialog om att få in utomhuspedagogik på lärarutbildningarna och i lärarlyftet och med vårt breda stöd erbjuder vi främsta kunskap på området.

 

Fältbiologernas Pedagogiska nätverk & Anders Szczepanski

 

Presskontakt:

Rune Stenholm Jakobsen, Fältbiologernas Pedagogiska Nätverk
Tlf: 0707 28 7974
Email: rune.stenholm@faltbiologerna.se

Anders Szczepanski, ass visiting prof OutdoorEducation
Tallin University Estonia, Hedmark University College Norway
Director Center for Outdoor Environmental Education
Department of Arts, Craft and Design
Linköping university
SE-581 83 Linköping
+46 13 281991, +46 (0)709-756803
E-mail: andsz@esi.liu.se

 

Bakgrund

Utomhuspedagogik: © Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik 2004

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär:

• att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap.
• att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas.
• att platsens betydelse för lärandet lyfts fram9.

Se vidare detta Centrums hemsida kring kursutbud, forskarutbildning, litteratur, internationella nätverk och EU-finansierade kurser:

www.liu.se/esi/cmu

www.liu.se/esi/cmu/english/master/master.html

www.liu.se/esi/cmu/forskning.html

Didaktik

Hur, var, vad, när och varför man lär ut.

Ansvar för planeringen är utspridd

Skolverket hänvisar till högskoleverket när det gäller frågor om lärarutbildningen. Högskoleverket hänvisar till alla lärarutbildningarna för att det är lärarutbildningarna som själva tolkar reglerna och skapar sina utbildningar. Det finns ca 20 lärarutbildningar. Det typiska mönsteret är att metodiken och didaktiken är hänvisad till praktikplats, ämnesdelarna eller ingår löst och småskaligt under andra kurser. Enstaka lärarutbildningar har en fristående kurs i utomhuspedagogik/utomhusdidaktik eller metodik10.

 

 

Lagar

Högskolelagen (1992:1434) Kapitel 1, 5 §:

Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

 

 

Exempel

När naturskolor och liknande har verksamhet med skolklasser, hör man lärare uttala ”Varför fick vi inte lära oss detta på lärarutbildningen!?”. Utomhuspedagogiken är önskad och uppskattad av lärare, erfar de naturskolepedagoger som arbetar på landets 85 naturskolor11. Läs mer om naturskolorna på Naturskoleföreningens hemsida www.naturskola.se

På de lärosäten där utomhuspedagogik förekommer är utomhuspedagogikkursen mycket uppskattad bland lärarstuderande. Kursen innebär bland annat att ”leva utomhuspedagogiskt”,  men även att vara medveten om att den teoretiskt baserade reflektionen är en grundbult i kursen.Men dessa kurser är inte obligatoriska utan ett tillval och utgör en mycket liten del av respektive lärarprogram.12

I Tynnered har man gjort ett projekt där eleverna är delaktiga i att utforma skolmiljön både inomhus och utomhus. Tanken är att det är del av en bättre pedagogik och att man samtidigt minskar skadegörelsen i skolan och därmed spar pengar. Varje år förstörs skolor i Göteborg stad för 40 milj.13 Extra kostnader för försäkring, nerbrända skolor, m m gör att utgiften stiger till mellan 60-100 milj.

 

 

Forskning

Exempel på utomhuspedagogikens fördelar

Hammerman, Donald R. Et al. Teaching in the outdoors. 4th edition. Sida 11-21:

 

• Effektiv inlärning. Förstahandsupplevelser och egna erfarenheter ger en bättre förståelse än det vanliga verbala sättet man är van vid i klassrummet.

• Begreppsförståelse. Att kunna knyta samband mellan ett ord och dess betydelse, är lättare ute i den verkliga världen, där man kan se det med egna ögon. Ofta har man inte förstått termer man lär sig inomhus, men man nöjer sig med att beskriva ordet med en kort mening. Eller man lär sig att använda ordet utan att egentligen tänka över vad det betyder.

• Verklighetsuppfattning. Utanför klassrummet finns den verkliga världen, som gör det lättare att knyta band mellan inlärning och verklighet. Detta går inte om man sitter inomhus, oberoende av hur bra läraren är eller hur bra skolplan man har.

• Uppmärksamhet. Det finns en vital önskan om att få barn och ungdomar att förstå sin egen existens, att förstå de värden vi har i naturen och kulturen, att få dem bort från TV och få öppna deras ögon för omvärlden. Hur många barn känner till allt det spännande som finns i naturen längs vägen till skolan och vilka överlevnadskamper som utspelas i deras egen trädgård?

• Att se andra värden. Genom att uppleva värden som inte beror på status eller pengar, kan man minska personliga problem, få perspektiv, få en inre frid. Vissa basala humana nödvändigheter kan man anskaffa genom att vistas utomhus och förstå hur världen hänger ihop.

• Miljön. Utomhuslektioner leder till en bättre förståelse för naturen och hur vi påverkar den. Därför är det ett steg mot en hållbar utveckling att bedriva undervisning utomhus.

• Rekreativt. I dagens samhälle, där arbete vid datorer blir allt vanligare, är det klart att det är bra att röra mera på sig. (även Andersson., R, Rydberg, D (2005) Naturen och hälsan. Skogsstyrelsen, samt Szczepanski, Anders. Pers komm. CMU på Linköpings Universitet – se punkt 14-18.)

• Bättre lärare/elev förhållande. Utomhus händer det något speciellt mellan lärare och elever. Plötslig är läraren en människa på riktigt. Den hierarkiska strukturen är borta och demokratin är i funktion. Läraren får chansen att se elever bete sig på ett annat sätt, och har därmed bättre möjlighet att bedöma deras utveckling. Allt detta skapar grunder för en medmänsklig förståelse för etnicitet, ålder, status, pengar etc.

• Fördjupningar. Med längre lektioner kan man nå djupare ned i teman. (Vilket är svårt inomhus, för att eleverna tröttnar så snabbt).

• Verkliga laboratorier. Utomhus finns ett idealiskt akademisk klimat. Under rätta förhållande kan man förstå bättre och man kan fördjupa sig.

• Elevernas problemlösning. Ofta är det lärare som ställer upp problem och leder problemlösningen. Utomhus blir det eleven som tänker och löser problemen.

• Glädjen vid upptäckt. Vad som saknas i klassrummet är upptäckarglädjen. Den kan man hitta utomhus och den leder till motivation och förståelse.

• Ökat intresse för böcker. I sökandet efter svar blir eleverna ofta motiverade att öppna böcker och därmed börja använda böcker mera.

 

Szczepanski, Anders. Pers komm. CMU på Linköpings Universitet:

• Elever blir lugnare, friskare och får färre infektioner

• Elever får lägre stressnivåer och bliver mindre konfliktbenägna.

• Elever får bättre koncentrationsförmåga.

• Utomhuspedagogiken motverkar diabetes, fetma och benskörhet.

• Utomhuspedagogiken främjar samarbete och ledarskap och gör det möjligt att lyfta in fler lärstilar. Utomhuspedagogikens särart och möjligheter i ett lärarperspektiv. I Nordic Journal of Teaching and Learning for Practitioners and Researchers (Didaktisk Tidskrift), Vol 16, Nr 4:2006 p 89 - 106

Du Rietz, Ann. (2002) Utomhuspedagogik – ett arbetssätt där man använder alla sinnen. Examensarbete:

• Bättre ordförråd

 

 

Källförteckning

Uppdaterad för 806 dagar sedan.

• Mer om Fältbiologerna
  • Föreningshistoria
• Föreningens struktur
  • Riksförening
  • Distrikt
  • Klubbar
    • Att starta klubb
    • Minifältisar
  • Nätverk
    • Havsnätverket
    • Internationella nätverket
    • Jordbruksnätverket
    • Klimatnätverket
    • Pedagogiska nätverket
    • Samhällsbyggnads- nätverket
    • Skogsnätverket