Fältbiologen nr 3-4/2013

I nöd och lust

Fältbiologen 3-4/2013 framsida

Det stora bajsnumret är här! Fältbiologen tar ett helthetgrepp på begreppet bajs och försöker utröna vad det är bra till och hur vi hanterar det både i våra egna kroppar och när det kommer ut. Vi synar djurens inre världar samt dyker ner i dyngan tillsammans med småkryp, mossor och mikroorganismer.

Ladda ner fil
Fältbiologen 3-4/2013.pdf10.79 MB

Artiklar ur detta nummer

Den magiska skogstjärnen

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Att vara bosatt i en liten industriort i Värmland är sällan till-fredställande för själen. Men det finns en plats där lugn råder, där livet pulserar och där det finns chans att lyssna till sig själv.

 

Dissar C-stämman

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Det är Centerns partistämma i Karlstad och på morgonen 20/9 möts man utanför konferenscentret och på andra platser i staden av budskap som ritats med gatkritor på marken.

 

Nöden har ingen lag

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Har det hänt att du varit ute i naturen och desperat letat efter en plats att bajsa? Har du stått handfallen när du kommit på att du inte har något toapapper med dig? Lugn, denna guide till att bajsa i fält ger dig lösningen på problemen.

 

Nödvändig artkunskap

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Mikael Olofsson, Lunds fältbiologer, har lång bakgrund som fågelnörd, insektsnörd, växtnörd, lavnörd och mossnörd. Genom sin artkunskap har han lärt sig att utnyttja naturens hemligheter maximalt när han glömt att ta med sig toapapper ut i fält.

 

Innan toapapperet – Uno Viklund berättar

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Uno Viklund var från byn Haraudden utanför Jokkmokk. Han föddes i början av 1920-talet och arbetade under sitt liv som hästkusk och skogsarbetare. Här är hans berättelse om hur man klarade sig innan toalettpapperet blev vanligt. 

Från skit till vatten

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Några sekunders spolande och sedan är det borta. Mer än så behöver de flesta i Sverige inte göra för att bli av med sin avföring. Men vad händer egentligen med det som spolas ner? Vi åkte ut till Sveriges fjärde största reningsverk för att ta reda på det.

 

Dynggrävarna

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

De har grävben, fjäderlika antenner och tar hand om andras skit. Dyngbaggarna är en viktig länk mellan bajs och jord, men lämnas ett begränsat livsrum i det moderna jordbruket.

 

Pseudomagar och blindtarmar

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Bland djuren har en mängd olika sätt att smälta mat utvecklats, allt anpassat efter vilken typ av föda de äter. Här presenteras några av de strategier som används.

 

Lusens söta avföring

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Honungsdagg. Det låter så gott, som att det ligger honung i en daggkåpa en tidig sommarmorgon. Men det är egentligen bajs. Eller åtminstone något som gått genom tarmkanalen på ett djur, bladlusens.

 

Spillningsparasoller

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

Bland mossorna finns det många arter som kräver väldigt specifika miljöer att leva i.

Komposten sluter kretsloppet

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Det finns många olika sätt att ta itu med de sociala och ekologiska problem som vår civilisation orsakar. Själv har jag gått och specialiserat mig på kompost, och hur kompostering kan hjälpa en att sluta sina egna kretslopp.

 

Kallakkriget

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

Provborrningshålet ligger öppet i skogen. På andra sidan syns tallarna, vattnet och längst bort fjällen inne i Sarek. Vi står med den svarta marken under fötterna och tittar på malmhögen som prospekteringsbolaget JIMAB har lämnat kvar efter sprängningarna. De har lovat att städa upp och bygga staket runt hålen som kom till under sommarens provbrytningar. Nu är det mitten av september och hålen ligger fortfarande lika öppna.

Politisk vargavinter

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

 

Hur många ska de vara? Politiken kring vår kanske mest omstridda fyrfoting har länge kretsat kring antalet vargar som lever inom landets gränser. Exaktheten i en sådan siffra kan vara lika förförisk som fördummande, inte minst i en politisk debatt med högt tonläge.

 

Dragen vid näsan

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

Oktobermorgon. Motvilligt kryper jag ur sovsäcken under granen där jag tillbringat natten. Kylan biter i kroppen. Jag beger mig över fält med gulnande asp­dungar och vidare in på skogsvägen mot den stora myren.

Hitta baggarna i bajssoppan

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

Har du funderat på att äta bajs? Nu menar jag sedan du lärde dig gå och inte sitter på pottan längre. Det finns faktiskt en hel massa näring i skit. En del bajs, eller dynga som det också kallas, luktar riktigt gott! Sedan är det förstås så att för oss människor är det varken nyttigt eller gott att äta vare sig vår egen eller något annat djurs dynga. Gott och nyttigt är det dock för en hel massa andra, bland dem dyngbaggarna.

 

Med poesins kraft

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

När vi blundar och blir handlingsförlamade inför klimathotet kan detta ses som en konsekvens av kollektiv förträngning. Med poesins hjälp slår Laleh Pourkarim hål på vår kollektiva förträngning och knyter oss samman med det vi är en del av. Istället för att skjuta plågorna ifrån sig tar Laleh in dem i själen. ”Varje djup solidarisering förutsätter identifikation.” (Arne Næss, norsk ekosof).

Recension: Inte bara honung

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

Inte bara honung
Regi: Markus Imhoof
2013 

Recension: Georgien i ett nötskal – en entomologisk resa

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

Georgien i ett nötskal – en entomologisk resa
Aron Landahl och Klara Granlöf
2013

 

Recension: Svampar i Sverige

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

Svampar i Sverige
Bo Mossberg, Mats Karström, Sven Nilsson, Olle Persson
Bonnier fakta, 2013

 

 

Krönika: Toalettlandet

I nöd och lust / Fältbiologen nr 3-4/2013 /

Jag måste erkänna att jag blev imponerad över den nya toalettstolen som mina föräldrar installerade när de renoverade badrummet. Den är modernistiskt avskalad med raka former, men framförallt har den ett lock som långsamt och mjukt glider igen hur högt en än släpper det. 

Logga in
Fältbiologerna 2016 | Kontakta webmaster
RSS: Allt nytt | Kalendarium
Se mer av Fältbiologerna: