Recension: Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser

Med boken i ryggen / Fältbiologen nr 3/2011 /

 

Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser

Markus Larsson, Leif Bratt, Johanna Sandahl

Studentlitteratur, 2011

 

  • Bild 1/1
Text: 
Marian Söderholm

Jag vill säga om den här boken: läs den bara om du gillar grafer och matematiska ekvationer. Mycket. Men då riskerar jag att skrämma bort många som faktiskt skulle kunna lära mycket av texten, som informativt och inspirerande beskriver ekologisk ekonomi, hållbarhetsteori och socialt entreprenörskap.

Boken börjar med en historiebeskrivning. Begreppet ”hållbar ekonomi” spåras tillbaka till FN:s Brundtlandrapport från 1988, årtiondet då ekologisk ekonomi blev ett akademiskt ämne. Bokens huvudtes är att ordet ekonomi (från grekiskans ”oikos” = hus) har tappat sin ursprungliga betydelse, nämligen ”hushållning”. Att neoklassisk nationalekonomi inte handlar så mycket om hushållande som maximal vinst är tydligt i dagens globala kapitalism. Som författarna påpekar i bokens början, ”vi kör planeten utan en egentlig balansräkning”. Den huvudsakliga slutledningen är således att ekonomi i framtiden måste ses som ett hushållande med ekosystemresurser, en aktivitet som omfattar alla människor, istället för en världsfrånvänd vetenskap förbehållen en begränsad mängd experter som tillåts sätta agendan.

 

Då Hållbar utveckling och ekonomi är skriven främst av ekonomer handlar också större delen av boken om just ekonomi. Intressant blir det när boken djupdyker i nationalekonomisk teori.

Dagens marknadsekonomi tar till exempel inte med kostnader för miljöpåverkan i beräkningen för en varas pris. För att hänga med i bokens argument förutsätts det vissa förkunskaper om nationalekonomiska termer, men å andra sidan finns det för den riktigt insatta fördjupande bilagor som diskuterar begrepp såsom efterfrågan och internaliserade kostnader.

Det mest intressanta är dock de lösningar som exemplifieras i bokens sista delar. Grön skatteväxling framställs som en viktig del i byggandet av ett hållbart samhälle, tillsammans med en uppvärdering av socialt kapital och samhällsentreprenörskap. Politiskt lobbyarbete och samarbeten lyfts också fram som en central byggsten i det hållbara samhället, till exempel mellan politiker, forskare och miljöorganisationer i olika former av medborgardialog.

 

Det jag tycker är mest positivt med den här boken är att den vilar på rationella, inte känslomässiga argument, för att omvända dagens ekonomiska system till ett hållbart sådant byggt på resiliens och samarbetsvilja. Den har en gedigen litteraturlista och bra sammanfattningar av de olika kapitlen, vilket uppmuntrar till vidare läsning. En bok som ofta citeras är Tim Jacksons Välfärd utan tillväxt, vilken förslagsvis kan komplettera läsningen av denna bok. För fördjupning inom miljöfrågor rekommenderar jag även Rachel Carsons Tyst vår från 1962 och Isabella Lövins Tyst hav från 2007.

Det enda jag saknar är en längre diskussion om diskonteringsränta, det ekonomiska fenomen som innebär att kostnader som ligger långt fram i tiden (till exempel för miljöförstöring) blir så små på grund av ”omvänd” ränta, att de i stort sett försvinner. Detta påverkar alla stora samhällsinvesteringar och ligger till grund för vår fanatiska jakt på ekonomisk tillväxt utanför planetens gränser.    

Fler artiklar ur detta nummer
Sidan senast uppdaterad den 6 Nov 2012

Kommentarer (0)

Kommentera artikeln

Logga in
Fältbiologerna 2016 | Kontakta webmaster
RSS: Allt nytt | Kalendarium
Se mer av Fältbiologerna: