Föreningens struktur

Det finns framförallt två saker som kännetecknar Fältbiologerna när det gäller struktur: ideellt engagemang och en platt hierarki. En platt hierarki i detta sammanhang betyder att det inte finns en person i föreningen som bestämmer över en grupp under sig, som i sin tur har en grupp under sig. I Fältbiologerna jobbar vi på ett annat sätt.

Klubbar

Vi har klubbar runt om i landet som i stort sett är helt självgående föreningar. De har sin egen styrelse, får själva förvalta sina pengar och bestämma över sin egen verksamhet. Klubbarna har länge varit grunden i Fältbiologerna och den verksamhet som är extra viktig för oss. Det är de aktiva klubbarna som avgör hur mycket pengar vi får från Ungdomsstyrelsen(MUCF). Klubbarna har egna sidor här på hemsidan där du kan kolla in vilka de är och vad som är aktuellt just nu. 

Distrikt

Trots klubbarnas självbestämmande krävs en hel del kommunikation mellan klubbarna och riksföreningen (t.ex. kansliet och riksstyrelsen). I en del regioner i Sverige finns fler klubbar som ligger i närheten av varandra. Då kan det vara bra att de samverkar och de bildar då ett distrikt som samordnar klubbarna inom samma geografiska område. De distrikten som finns är Stockholm-Uppland-Gotland (S-U-G) och Skåne.

Nätverk

På lokal nivå är det främst klubbar och distrikt som medlemmarna organiserar sig i. Det finns dock verksamhet på riksnivå, i fältbiologernas olika nätverk. Här samlas medlemmar från hela landet som vill engagera sig inom ett speciellt område, t.ex. skog, klimat, jordbruk och gruvor. Nätverken har inte riktigt samma struktur som klubbarna och distrikten, men är egna beslutande organ och har vanligtvis tre företroendevalda som sköter kontakten utåt i föreningen samt ekonomin. 

Riksstyrelsen

Riksstyrelsens uppgift är att genomföra beslut som tas på riksårsmötet. Utöver detta träffas styrelsen ca 10 gånger per år och har helgmöten. Då diskuteras frågor som har kommit från andra i föreningen eller utifrån. Oftast har också ledamöterna i styrelsen kommit med egna frågor. En större föreningsstrukturpunkt har funnits med de senaste gångerna. En del av det styrelsen diskuterar under året blir till propositioner (alltså förslag) till nästkommande riksårsmöte. Mycket av styrelsens arbete handlar alltså om RÅM (riksårsmötet), att följa upp det senaste mötet samt förbereda inför det kommande. Frågor som styrelsen tar med till RÅM är ofta stora och viktiga beslut som hela föreningen bör stå bakom. Styrelsen tar dock under året flera beslut på egen hand.

Utskott

För att komma tillbaka till det här med att vara förtroendevald i fältbiologerna, alltså jobba ideellt (att inte vara anställd), så kan man vara förtroendevald på många olika plan i föreningen. Som tidigare nämnts så finns det förtroendevalda i klubbarna, distrikten och nätverken. Det finns också något på riksnivå som kallas utskott. Dessa finns bland annat för att stötta riksstyrelsen på en rad olika områden. Vi har utskott för större riksaktiviteter (Fältstation Öland och Riksårsmötet) samt en valberedning och en redaktion till tidningen Fältbiologen. Utskotten träffas några gånger per år och lägger till stor del själva upp sitt arbete utifrån ett ramverk för utskotten.

 
Tidningen Fältbiologen

Vår medlemstidning når både aktiva och medlemmar och stödmedlemmar, samt finns på många bibliotek i Sverige. Den berättar mycket om föreningens senaste aktiviteter, intressefrågor, små tips till att själv hjälpa naturen med mera. Redaktionen som gör tidningen arbetar helt ideellt och det är fantastiskt att se hur de lyckas sprida Fältbiologernas frågor till så många människor. Att den finns så lättillgängligt gör att många kan ta hjälp av den i skolarbeten och som inspiration till att starta upp aktivitet på sin ort.

Kommunikation

I Fältbiologerna finns det många olika delar som alla har sina egna behov av att sprida och få information. Det mesta som man behöver veta står på hemsidan, oavsett om du vill hitta ett gammalt protokoll, kolla vad som händer i Umeklubben eller starta minifältisverksamhet.

Ibland kan man behöva lite mer hjälp för att hitta det man söker och då har Fältbiologerna ett Rikskansli med två anställda(en föreningssekreterare och en kommunikatör). Dit vänder sig medlemmar, representanter från andra organisationer och förtroendevalda inom Fältbiologerna för all typ av information. Kansliet är också samlingsplatsen för hela föreningens historia; från filmer och banderoller till protokoll och register. Kansliet skickar ut ett nyhetsbrev via mejl där vem som helst kan komma med bidrag. Medlemmar som är särskilt engagerade i föreningen kommunicerar ofta med hjälp av e-postlistor. Dessa är uppdelade på klubbar och nätverk. Den bästa kommunikationen sker dock när personer träffas på riktigt. Därför försöker vi uppmuntra till att medlemmar träffas ofta, på aktiviteter eller kurser, för att planera kommande verksamhet och diskutera hur föreningen skulle kunna förändras.

Riksårsmötet (RÅM)

RÅM kan man säga att det är allas stora chans att träffas och diskutera Fältbiologernas framtidoch hur vi ska förändra och förbättra. RÅM hålls vanligtvis i början av januari och flyttar runt i Sverige. Hur upplägget är bestäms av sittande styrelse samt RÅM-kommitté, men de senaste åren har det börjat med så kallade visionsdagar. Då diskuteras allt från motioner och propositioner till föreningsstruktur, demokrati, verksamhetsplan och vad Fältbiologerna är. RÅM går sedan över i de faktiska årsmötesdagarna där deltagarna sitter i plenum och tar beslut om motionerna och propositionerna samt behandlar verksamhetsberättelse, budget och väljer förtroendevalda till kommande år. Det brukar också bjudas till exkursioner och en aktion under årsmötet. Ett ypperligt tillfälle när nästan 100 fältbiologer är samlade på samma ställe. På RÅM finns även utrymme för att umgås och lära känna varandra. Så avslutas det hela med RÅM-showen, där alla får chansen att visa upp sina talanger och underligheter.

Fältbiologernas förlag

Sedan starten 1947 har Fältbiologerna skrivit och publicerat ett stort antal böcker om natur och miljö. Många av dem har använts av skolor och andra läroverk, vilket är mycket inspirerande för oss som har lagt ner tid på att göra böckerna. Det är många medlemmar som behöver tackas för att de spridit Fältbiologeras egeninhämtade kunskaper ut i samhället. Våra böcker har gett oss ett stort förtroende och är en utav anledningarna till att vi kunnat vara med och påverka på det sättet vi kan idag. Vår senaste bok heter "Signalarter bland bark- och vedlevande insekter i Norra Sverige".

Sidan senast uppdaterad den 2 Nov 2015
Logga in
Fältbiologerna 2016 | Kontakta webmaster
RSS: Allt nytt | Kalendarium
Se mer av Fältbiologerna: