Ladda ner Fältbiologernas jämställdhetsplan och mångfaldsplan >> 

FÄLTBIOLOGERNAS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Antagen vid riksårsmötet i Alingsås 2003

Reviderad Malmö RÅM 2014

Denna jämställdhetsplan syftar till att göra Fältbiologerna till en mer jämställd organisation. Här fastställs hur Fältbiologernas riksförening ska arbeta för jämställdhet på olika sätt i föreningen: bland medlemmar och förtroendevalda, på aktiviteter, på arbetsplatser och med minifältisar.

Varför en jämställdhetsplan?

Alla människor är födda till jämlika varelser med samma rättigheter. Vi ska alla ha samma möjlighet att ta plats, att tala och att bli lyssnade på. I Fältbiologerna ska alla kunna delta och utvecklas på samma villkor. Av vana bemöter och behandlar vi varandra utifrån samhällsnormer som tillskrivs våra kön. Många av dessa normer begränsar oss då vi förväntas uppträda och vara på ett särskilt vis. För att kunna göra något åt ojämlikhet grundad på kön krävs för det första en medvetenhet om att ojämlikheter existerar.

Dessutom krävs att situationer, handlingar etc. som är könsförtryckande uppmärksammas då de äger rum. Slutligen behövs även kunskap om hur ojämlika mönster kan förändras.

Makt- och normgruppen

Råm2012 beslutade att en Makt- och normgrupp skulle tillsättas för att driva föreningens jämlikhetsarbete.

• Makt och normgruppen utlyses om och tillsätts av riksstyrelsen
• En utvärdering av jämställdhetsarbetet skall genomföras varje år och presenteras på årsmötet. För denna utvärdering är riksstyrelsen ansvarig.
• Det är fördelaktigt att en styrelseledamot sitter med i Makt- och normgruppen.
• Gruppen har till uppgift att utforma strategier för föreningens jämställdhetsarbete.

Riksstyrelsen och förtroendevalda

Riksstyrelsen och förtroendevalda fungerar ofta som förebilder för medlemmar och därför spelar deras uppträdande en viktig roll. De bör arbeta för att sprida kunskap om praktiskt arbete kring jämställdhetsfrågor i föreningen, i föreningens alla avdelningar. Detta ska göras bland annat på följande sätt:

• Förtroendevalda på riksnivå och distriktsstyrelser ska få utbildning i jämställdhetsfrågor. Riksstyrelsen är ansvarig för att detta sker.
• I riksstyrelsen ska det finnas en ledamot med ansvar för jämställdhetsfrågor.
• Styrelsen ska sträva mot att bryta fördomar och normer som gör att medlemmar får könsstereotypa uppgifter. Detta dels i det interna arbetet men även vid delegering utanför styrelsen i arbetsgrupper och utskott.
• En mötesteknik ska användas som tar tillvara alla styrelseledamöters erfarenheter, önskemål och åsikter.

Valberedningen på riksnivå

Valberedningen har till uppgift att föreslå personer till riksstyrelsen och andra förtroendeposter på riksnivå. I det arbetet är ett jämställdhetsperspektiv viktigt. Valberedningen ska därför i sitt arbete tänka på följande:

• Valberedningen ska självkritiskt tänka igenom om valberedningsarbetet är färgat av fördomar och normer om könsbundna egenskaper.
• Valberedningen ska sträva efter en så jämn könsfördelning som möjligt på alla förtroendeposter.
• Valberedningen ska sträva efter att bryta mönster där poster tillsätts efter könstillhörighet och föreställningar om könsbundna egenskaper.

Årsmöte och medlemsmöten

Möten är ett forum där könsmaktsnormer blir extra tydliga då de som är vana vid att uttrycka sig i sådana sammanhang tar större plats. Därför följer här några metoder som ska användas i Fältbiologerna för att lyfta fram fler:

• På möten är det viktigt att använda mötestekniker som uppmuntrar alla till aktivt deltagande oavsett kön. Exempelvis genom smågruppsdiskussioner där fler ges plats. På riksårsmötet är det riksstyrelsen som är ansvarig för att sådana mötestekniker används. På medlemsmöten är det upp till mötesdeltagarna.
• Personer som är vana vid att ta plats bör ha detta aktivt i bakhuvudet och försöka lämna plats och inkludera andra.
• På riksårsmötet ska ett jämställdhetspass hållas. Makt- och normgruppen är ansvariga för passet.
• På riksårsmötet ska statistik föras över hur könsfördelningen hos talare ser ut, och hur länge de talar. Riksstyrelsen är ansvarig för att detta sker. Aktiviteter Normerade beteenden och könsroller speglas även i vårt förhållande till aktiviteter.

Vem tar ansvar? Vem tar plats? Vilken typ av aktiviteter har en given position i föreningen?

• Sträva efter att ha en jämn könsfördelning hos ledare på kurser.
• Sträva efter att bryta könsmönster vid organisation av samt under aktiviteter. Såsom vid matlagning, guidning eller att ta hand om nya medlemmar.
• Använda metoder som lyfter fram alla kursdeltagares erfarenheter, önskemål och åsikter. Organisatörerna är ansvariga.
• Sträva efter att uppmärksamma och motarbeta könsbetingade statusförhållanden i föreningen.

Anställda och arbetsplatser

Fältbiologerna ska som arbetsgivare arbeta med jämställdhetsfrågor

gentemot de anställda, och för jämställda arbetsplatser på följande sätt:

• Genom att sträva efter en så jämn könsfördelning som möjligt på arbetsplatsen.
• Vid nyanställning och fördelning av arbetsuppgifter ska könsstereotypa mönster motarbetas.
• Riksstyrelsen är ansvarig för att alla nya anställda genomgår en jämställdhetsutbildning.
• De anställda ska kritiskt granska sitt eget beteende gentemot medlemmarna och varandra för att upptäcka och i sådana fall ändra på könsdiskriminerande beteenden.
• Inga sexuella trakasserier får förekomma.

Minifältisar

Normer och fördomar följer med oss ända från födseln. Ofta uppmuntras småkillar att vara mer äventyrliga och prova på fler saker än småtjejer. Flickor tränas i att ta hand om och känna ansvar. Det man lär sig när man är liten har man ofta med sig hela livet. Riksföreningen ska jobba på följande sätt med minifältisar och jämställdhet:

• Under minifältisledarutbildningen ska genusfrågor behandlas.
• Ledarna ska kritiskt granska sitt eget agerande gentemot minifältisarna med målet att inte bekräfta begränsande könsnormer.

 

 

 

 

 

Kommunikation ingår för alla medlemmar och förtroendevalda i Fältbiologerna. Kommunikation är all typ av informationsutbyte och är både hur vi pratar med varandra samt hur vi pratar om varandra/föreningen 

Fältbiologernas kommunikation ska vara

• Aktiv Information om planerade aktiviteter ska alltid kommuniceras till medlemmarna i god tid.
• Transparant Det ska vara lätt att förstå vilka Fältbiologerna är och vad vi tycker
• Visa bredd Vi är en organisation för alla, de ska synas!
• Enkel och begriplig Fältbiologerna ska kunna förklara komplicerade saker med enkla ord.
• Kaxig Vass tunga och svar på tal ska vara ledord vid arbetet med extern kommunikation.
• Enhetlig Det ska tydligt framgå att Fältbiologerna är avsändare och därför ska alltid den grafiska profilen efterföljas.

Kommunikationspolicy (styrdokument) >>

 

 

 

 

Logotyp för webb >>

Logotyp för tryck >>

Grafisk profilmanual >>

 

Ladda ner Fältbiologernas jämställdhet och mångfaldsplan >>

 

 

Ladda ned Fältbiologernas policydokument >> 

FÄLTBIOLOGERNAS POLICYDOKUMENT

Antaget vid RÅM i Storvik 2011

”I allt Fältbiologerna gör utgår vi från respekt för livet och naturens mångfald. Vårt agerande är grundat i den kunskap som finns samlad i miljörörelsen, därför vill vi att all vår verksamhet genomsyras av detta.” Från Fältbiologernas miljöpolitiska plattform

Vi strävar efter att all verksamhet drivs i enlighet med föreningens syften och därmed följa våra stadgar, vår miljöpolitiska plattform, samt jämställdhets- och mångfaldsplanerna. En policy är ett gemensamt beslut som tagits av föreningens medlemmar på föreningens riksårsmöte och som beskriver riktlinjer för hur vi ska agera i linje med föreningens åsikter.

Tanken är att policydokument
– ska vara ett levande dokument som är lätt att förändra
– ska vara ett demokratiskt dokument som grundar sig på RÅM-beslut
– ska underlätta för medlem för medlemmar att veta vad som är praxis inom Fältbiologerna
– ska underlätta för förtroendevalda att ta beslut i linje med hela föreningens vilja
– man som medlem ska kunna veta att man har riksorganisationen i ryggen vid olika handlanden, t ex civil olydnad

Utöver detta gäller för policydokumentet att:
– Styrelsen ansvarar för att policydokumentet uppdateras efter var RÅM
– Policydokumentet skall arkiveras på föreningens kansli samt finnas lättillgänglig på föreningens hemsida.

Aktiviteter
Det bör vara enkelt att veta vad som gäller på våra aktiviteter. För oss är det en självklarhet att respektera och visa andra människor hänsyn.

Förtur
– Beslutade att medlemmar yngre än 26 år ska prioriteras framför äldre på kurser och läger

Alkohol och droger
Det finns många anledningar till varför Fältbiologernas aktiviteter bör vara alkohol- och drogfria. Alkohol- och drogfria aktiviteter är för oss en solidaritetsfråga och personer med missbrukarbakgrund eller missbruksproble¬matik i familjen ska inte behöva konfronteras med alkohol eller droger om de väljer att aktivera sig i en natur- och miljöorganisation. En alkohol- eller drogpåverkad människa blir inte en bättre miljöaktivist. Den ser inte heller fler arter under exkursionen. Fältbiologerna är en ungdomsorganisation och många aktiva är minderåriga. Läger och kurser med Fältbiologerna ska inte vara tillfällen att dricka alkohol. De äldre fältbiologerna bör vara föredömen för de yngre medlemmarna. Respekt bör visas mot personer med astma och andra allergiska besvär.

– Alla Fältbiologaktiviteter ska vara alkohol- och drogfria
– Fältbiologernas lokaler och kansli ska vara alkohol- och drogfria, såväl när de används av Fältbiologerna som av andra
– Rökning ska ske med så stor hänsyn som möjligt till omgivningen och på ett avstånd som inte stör övriga deltagare

Mat
– Mat som serveras på Fältbiologaktiviteter bör vara vegetarisk eller vegansk
– Mat på Fältbiologaktiviteter ska i möjligaste mån vara ekologisk, lokalt odlad, samt solidariskt producerad
– Rekommenderat maximalt belopp för mat under Fältbiologaktiviteter är 0,002 prisbasbelopp* per person och dag
– Kött får serveras om det är kravmärkt eller framställt på närliggande gård eller vilt. Fisk får ätas om det följer de etablerade natur- och miljöorganisationernas rekommendationer gällande lämpliga arter, alternativt ekologisk eller egenfångad.

Resor
– Normalt sett utgår reseersättning till Fältbiologaktiviteter på riksnivå
– Milersättningen för (nödvändiga) privata bilresor till riksaktiviteter ska följa det skattefria beloppet för milersätt¬ning**
– Milersättningen för cyklande fältbiologer och föredragshållare ska vara lika hög som för bilåkande sådana
– Personer som liftar till fältbiologaktiviteter bör få en rimlig reseersättning, exempelvis ersättning för matkostna¬der under resan
– Medlemmar ska få reseersättning av Riks när de åker på aktiviteter anordnade av klubbar som de inte tillhör, när aktuell klubb saknar distrikt
– Medlemmar äldre än 26 år är ej berättigade reseersättning vid Fältbiologaktiviteter
– Vid internationella utbyten ska nyttan med resan ses i relation till den miljöpåverkan som orsakas av utlandsre¬sor. Genom att ha lång framförhållning kan alternativa transportmedel bokas. Flyg skall undvikas så långt som det är möjligt
– Vid inrikesflyg utgår ingen reseersättning

Bilpolicy
– Föraren ska vara utvilad innan och under körning
– Föraren bör inte köra längre än två timmar i sträck utan paus, eller längre än fem timmar utan förarbyte
– Fordonet ska framföras enligt gällande lagar

Civil olydnad
I vårt samhälle tas det ibland beslut som känns orättvisa och där beslutet inte representerar folkets vilja eller natu¬rens bästa. Fältbiologerna förespråkar därför aktioner och demonstrationer, som ett effektivt och även kreativt sätt att utföra påverkansarbete på. Men ibland är det inte tillräckligt. Om Fältbiologerna anser att beslutet kommer att ge negativa effekter på miljö, natur, lokalbefolkning eller någon annan fråga Fältbiologerna representerar, anser vi att det är vår plikt mot kommande generationer att fortsätta kämpa för en hållbar lösning. Om olika lagliga metoder har prövats, utan att ge resultat, anser Fältbiologerna att vissa sådana situationer kräver civil olydnad för att lösas.

Med civil olydnad menas handlingar som bryter mot en norm eller lag för att skapa en dialog. Handlingarna måste alltid utföras med respekt för människor inom alla berörda parter. De ska vara öppna för alla att delta och måste ske utan våld mot människor eller djur. Att utöva våld under en aktion är inte acceptabelt. Detta leder endast till mer frustration och leder inte till att huvudfrågan kommer att lösas.

Lagbrott leder ofta till höga böter, vilket vi inte tycker att en enskild medlem ska behöva betala, om aktionen skett i Fältbiologernas regi. Men för att förhindra att pengar i budgeten som ska gå till andra aktiviteter istället tvingas gå till böter, eller att Fältbiologernas namn skadas på grund av en aktivitet som inte resten av föreningen står bakom, så ska aktionen ske i samförstånd med riksstyrelsen.

– Fältbiologerna ställer sig bakom civil olydnad eller så kallade ickevåldsaktioner som kampmetod för att nå ett ekologiskt hållbart och demokratiskt samhälle, då lagliga metoder prövats och visat sig vara otillräckliga
– Fältbiologerna ska ställa krav på eventuella samarbetsorganisationer att respektera ickevåldsprincipen under hela det arrangemang som samarbetet avser
– Fältbiologerna ska ställa krav på myndigheterna att respektera mötes- och demonstrationsfriheten samt att garan¬tera ett fredligt bemötande och samarbete från polisens sida hela den tid som arrangemanget pågår
– Inför en aktion, där civil olydnad kommer tillämpas, ska ansvariga ta kontakt med riksstyrelsen för att presen¬tera aktiviteten
– Att den som döms till böter eller skadestånd själv ansvarar för att initiera eventuell insamling av pengar för att täcka dessa kostnader, till vilken Fältbiologernas riksorganisation sedan kan välja att eventuellt gå in med pengar om riksstyrelsen eller riksårsmötet finner det lämpligt

Klubbar, distrikt, nätverk och projekt

Nätverk
– Nätverket är öppet för alla fältbiologer som vill verka för samma syften
– För att kunna starta upp ett nätverk ska man vara minst tre personer, varav två är ekonomiansvariga och en är kontaktperson
– För att kunna starta upp ett nätverk ska man lista vad nätverket ska verka för under året
– Ansökan om att starta ett nätverk skall skriftligen lämnas till riksstyrelsen, som godkänner och officiellt startar nätverket
– Nätverket ska ha en beslutsordning som är tydlig för nätverkets nuvarande och framtida medlemmar
– På riksårsmötet ska nätverken varje år presentera målen med sin verksamhet i ett politiskt program som antas av årsmötet
– Nätverken ska på riksårsmötet lägga alla sina aktiviteter som ett samlat budgetförslag. Nätverket har sedan under året mandat att omfördela pengarna mellan olika aktiviteter inom nätverket

Projekt
– Riksstyrelsen har mandat att bevilja genomförandet av projekt
– En enskild medlem som söker externa medel för projekt ska göra det i samråd med riksstyrelsen

Administrativt

Förtroendevalda
– Alla förtroendevalda i Fältbiologerna (undantaget revisorerna) bör vara under 26 år

Olycksfallsförsäkring
– Fältbiologerna ska ha en olycksfallsförsäkring som gäller vid alla aktiviteter i föreningens regi
– Det är riksstyrelsens ansvar att föreningen har en bra olycksfallsförsäkring
– Medlemmarna ska få information om att de är olycksfallsförsäkrade

Anställningar
– Fältbiologerna bör sträva efter att ha så få anställningar som möjligt
– Vid nyanställning i Fältbiologerna ska platsannons annonseras ut till föreningen och därmed ge alla medlem¬mar lika stor chans till anställning. Dock har enskild medlem som har sökt externa medel för projektanställning förtur till anställningen
– Fältbiologerna (riksorganisationen) tillämpar kollektivavtalet mellan Arbetsgivaralliansen och fackförbundet Unionen

Kapitalplacering, sponsring och annonser
Med sponsring avses medel från företag och rörelser inom näringslivet som är direkt eller indirekt förmedlade till Fältbiologerna

– Fältbiologernas riksorganisation ska placera sitt kapital på ett sätt om inte gynnar miljövidrig verksamhet
– Riksstyrelsen är beslutande i sponsringsfrågor och avgör från fall till fall om Fältbiologerna skall ingå avtal med sponsor. Dock måste detta självklart göras med absolut hänsyn till Fältbiologernas syften, stadgar, samt partipoli¬tiska och religiösa obundenhet
– Föreningen har en restriktiv hållning till annonser
– Redaktionen har mandat att bestämma vilka annonser som ska tas in i Fältbiologen

* Prisbasbelopp är en summa pengar som följer konsumentprisindex, den förändras alltså när olika saker, t.ex. mat, blir dyrare. Årets prisbasbelopp kan lätt hittas med hjälp av en sökmotor på Internet. 2010 var 0,002 prisbasbelopp ca 85 kr

** Beloppet för skattefri milersättning med egen bil kan lätt hittas med hjälp av en sökmotor på Internet. 2010 låg beloppet på 18,50kr/mil

 

 

 

 

 

Fältbiologernas stadgar för nedladdning hittar du här >>

STADGAR FÖR FÄLTBIOLOGERNA

(Genomröstade en första gång vid riksårsmötet i Malmö 2014 uppdaterade senast vid extrainsatt riksårsmötet i Göteborg 2017) 

§1. Syfte

mom. 1 Fältbiologernas syfte är att:

– samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar.

– stimulera till ökad kunskap om och förståelse för hur naturen fungerar och är uppbyggd.

– sprida kunskap om och engagemang för natur och miljö.

– arbeta för att mänsklig verksamhet endast tillåts bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt.

– erbjuda berikande naturupplevelser för barn och unga.

mom. 2 Vi uppnår vårt syfte genom att unga organiserar sig själva för att lära sig, lära ut, påverka och förändra. Det är viktigt att uppleva naturen för att förstå, uppskatta och försvara den, därför främjar vi också ett sunt och aktivt friluftsliv. Vi förstår miljöproblemen genom att använda våra kunskaper om naturen!

§2. Organisation

mom. 1 Föreningens juridiska namn är Fältbiologerna. Föreningens namn översätts på engelska till Nature and Youth Sweden.

mom. 2 Fältbiologerna är en partipolitiskt och religiöst obunden förening.

mom. 3 Fältbiologerna är Svenska Naturskyddsföreningens fristående ungdomsförening.

mom. 4 Högsta beslutande organ är riksårsmötet, därefter riksstyrelsen.

mom. 5 Fältbiologernas verksamhets- och räkenskapsår löper från 1 september till 31 augusti.

mom. 6 Alla Fältbiologernas aktiviteter är alkohol och drogfria.

mom. 7 Föreningen ger ut en tidskrift för sina medlemmar.

mom. 8 Fältbiologerna ska i hela sin verksamhet, inklusive vid tillsättning av förtroendevalda, eftersträva jämn könsfördelning samt beakta mångfaldsålders- och geografiska perspektiv.

mom. 9 Föreningens medlemsregister administreras av riksföreningen.

mom. 10 Riksstyrelsen har rätt att utse föreningens firmatecknare.

§3. Medlemskap

mom. 1 Föreningen står öppen för alla fysiska personer som vill verka för föreningens syfte och betalar fastställd medlemsavgift.

mom. 2 Medlemskapets kostnad fastställs varje år av årsmötet.

mom. 3 Ordinarie medlemskap ges till medlemmar från och med det år de fyller 6 år samt till och med det år de fyller 25 år.

mom. 4 Stödmedlemskap ges till medlemmar till och med det år de fyller 5 år samt från och med det år de fyller 26 år.

mom. 5 Ordinarie medlem har rösträtt under årsmötet.

mom. 6 Stödmedlem har ej rösträtt under årsmötet.

mom. 7 Alla medlemmar ansluts till klubbar baserat på folkbokföringsadress.

mom. 8 Medlemmar har rätt att byta klubb.

mom. 9 Medlemmar har rätt att gå med i en eller flera ytterligare klubbar och att gå med i ett eller flera nätverk.

mom. 10 Medlemmar kan gå ur klubbar och nätverk. Medlemmar måste tillhöra minst

en klubb.

mom. 11 Medlemmar har rätt att föra föreningens talan med utgångspunkt i policydokument, den miljöpolitiska plattformen, handlingsplaner och föreningens stadgar.

§4. Klubbar

mom. 1 Klubbar utgör basen i föreningen och verkar för föreningens syfte.

mom. 2 En klubb är en självstyrande lokalavdelning.

mom. 3 En klubb kan vara antingen en geografisk klubb eller skolklubb.

mom. 4 En klubb består av minst fem medlemmar.

mom. 5 För att en klubb ska vara ansluten till Fältbiologerna krävs det att klubbens stadgar:

– är i riktning med §1 Syfte och §2 Organisation i Fältbiologernas stadgar.

– definierar att klubbens tillgångar, vid upplösning, tillfaller antingen riksföreningen eller det distrikt klubben är ansluten till.

– tydligt fastställer en demokratisk struktur.

mom. 6 För att bilda en klubb ska protokoll från uppstartsmöte och antagna stadgar godkännas av riksstyrelsen. I uppstartsprotokoll ska önskemål om geografiskt upptagningsområde anges.

mom. 7 Riksstyrelsen beslutar om klubbars geografiska upptagningsområde efter samråd med berörda klubbar och distrikt.

mom. 8 Om klubben ändrar sina stadgar ska dessa godkännas av riksstyrelsen.

mom. 9 Riksstyrelsen godkänner ansökningar om att bilda klubb och stadgar från klubbar utifrån de krav som ställs i §4. Klubbar.

mom. 10 Klubbar ska varje år innan 1 maj lämna in verksamhetsberättelse och årsmötesprotokoll till riksstyrelsen.

mom. 11 Klubbar ska varje år innan 1 maj lämna in uppgifter om klubbens kontaktpersoner till riksstyrelsen.

mom. 12 Klubbar har rätt till ekonomiskt bidrag från riksföreningen om de uppfyller de krav som ställs i §4. Klubbar.

mom. 13 Vid upplösning av klubb beslutar riksstyrelsen hur geografiskt upptagningsområde fördelas i samråd med berörda klubbar och distrikt.

§5. Distrikt

mom. 1 Distrikt utgör ett regionalt stöd för klubbar och verkar för föreningens syfte.

mom. 2 Ett distrikt är en självstyrande regionalavdelning.

mom. 3 Ett distrikt består av minst två närliggande klubbar.

mom. 4 För att ett distrikt ska vara anslutet till Fältbiologerna krävs det att distriktets stadgar:

– är i riktning med §1 Syfte och §2 Organisation i Fältbiologernas stadgar.

– definierar att distriktets tillgångar, vid upplösning, tillfaller antingen riksföreningen eller de klubbar som är anslutna till distriktet.

– tydligt fastställer en demokratisk struktur.

mom. 5 För att bilda ett distrikt ska protokoll från uppstartsmöte och antagna stadgar godkännas av riksstyrelsen.

mom. 6 Om distriktet ändrar sina stadgar ska dessa godkännas av riksstyrelsen.

mom. 7 Riksstyrelsen godkänner ansökningar om att bilda distrikt och stadgar från distrikt utifrån de krav som ställs i §5. Distrikt.

mom. 8 Distrikt ska varje år innan 1 januari lämna in verksamhetsberättelse och årsmötesprotokoll till riksstyrelsen.

mom. 9 Distrikt ska varje år innan 1 januari lämna in uppgifter om distriktets kontaktpersoner till riksstyrelsen.

mom. 10 Distrikt har rätt att söka ekonomiskt bidrag från riksföreningen förutsatt att distriktet uppfyller de krav som ställs i §5. Distrikt.

§6. Nätverk

mom. 1 Ett nätverk är en självstyrande sammanslutning av medlemmar, som verkar inom ett specifikt intresseområde.

mom. 2 Ett nätverk består av minst tre medlemmar.

mom. 3 För att ett nätverk ska vara ansluten till Fältbiologerna krävs det att nätverkets stadgar:

– är i riktning med §1 Syfte och §2 Organisation i Fältbiologernas stadgar.

– definierar att nätverkets tillgångar, vid upplösning, tillfaller riksföreningen.

– fastställer en demokratisk struktur.

mom. 5 För att bilda ett nätverk ska protokoll från uppstartsmöte och antagna stadgar godkännas av riksstyrelsen.

mom. 6 Om nätverk ändrar sina stadgar ska dessa godkännas av riksstyrelsen.

mom. 7 Riksstyrelsen godkänner ansökningar om att bilda nätverk och stadgar från nätverk utifrån de krav som ställs i §6. Nätverk.

mom. 8 Nätverk ska varje år innan 1 november lämna in verksamhetsberättelse och årsmötesprotokoll till riksstyrelsen.

mom. 9 Nätverk ska varje år innan 1 november lämna in uppgifter om nätverkets kontaktpersoner till riksstyrelsen.

mom. 10 Nätverk har rätt att söka ekonomiskt bidrag från riksföreningen förutsatt att nätverket uppfyller de krav som ställs i §6. Nätverk.

§7. Omröstning

mom. 1 Om inte annat skrivits i stadgarna gäller enkel majoritet vid omröstning.

mom. 2 Om inte annat skrivits i stadgarna utgår rösträkningen vid omröstning från öppen röstlängd, alltså det totala antalet avlagda röster. Nedlagda röster räknas bort.

mom. 3 Protokollsomröstning ska genomföras i sakfråga på styrelsemöte då minst en ledamot begär det. En protokollsomröstning innebär att varje ledamots röst redovisas i protokollet.

mom. 4 Vid lika röstetal, sker omröstning om frågan ska avgöras genom lottning eller bordläggas till nästa möte.

mom. 5 Vid personval gäller att:

– sluten omröstning ska användas om det finns fler kandidater än poster.

– alla röstande måste rösta på det antal personer som ska väljas.

– för att bli vald krävs egen majoritet

– om inte tillräckligt många personer får egen majoritet i första valomgången ska resten av platserna tillsättas genom en andra valomgång.

– om för många har fått egen majoritet delas platserna ut efter antal röster. Vid behov används skiljeomröstning.

– vid lika röstetal i skiljeomröstning avgör lotten.

§8. Riksårsmöte

mom. 1 Föreningen håller riksårsmöte under januari på tid och plats som bestäms av styrelsen.

mom. 2 Ordinarie medlem har närvaro-, yttrande- och rösträtt på riksårsmötet.

mom. 3 Medlemmar som inte är närvarande på riksårsmötet har rätt att rösta på distans. Distansröstning styrs via föreningens röstningsformalia och röstning via fullmakt är ej tillåten.

mom. 4 Ordinarie medlem har rätt att motionera till riksårsmötet.

mom. 5 Propositioner till riksårsmötet ska vara medlemmar tillhanda senast 15 oktober.

mom. 6 Motioner till riksårsmötet ska vara styrelsen tillhanda senast 1 november.

mom. 7 Kallelse med dag och plats för riksårsmöte ska vara medlemmar tillhanda senast 1 december.

mom. 8 Möteshandlingar ska vara medlemmarna tillhanda senast 15 december.

mom. 9 Motioner och propositioner som inkommit försent, kan behandlas om 4/5 av

riksårsmötet lyfter frågan. För att lyfta förslag om stadgeändring krävs konsensus.

mom. 10 Under riksårsmötet ska åtminstone följande punkter behandlas:

a. Mötets öppnande

b. Val av mötesfunktionärer

c. Godkännande av dagordning

d. Fråga om mötet behörligen utlysts

e. Fastställande av röstlängd

f. Genomgång av mötesordning

g. Verksamhetsberättelse

h. Ekonomisk berättelse och bokslut

i. Revisionsberättelse

j. Fråga om ansvarsfrihet

k. Behandling av propositioner

l. Behandling av motioner

m. Fastställande av verksamhetsplan

n. Fastställande av budget

o. Val av ordförande

p. Val av övriga styrelseledamöter

q. Val av valberedning

r. Val av revisorer och revisorssuppleanter

s. Övriga personval

t. Övriga frågor

u. Mötets avslutande

§9. Extra årsmöte

mom. 1 Om styrelsen så beslutar eller revisorerna eller minst 1⁄3 av klubbarna så kräver ska extra årsmöte utlysas av styrelsen eller revisorerna.

mom. 2 Extra årsmöte är beslutsmässigt då kallelse och årsmöteshandlingar utgått

till medlemmar, revisorer och valberedning senast fyra veckor före mötet, med uppgift om tid och plats för det extra årsmötet, samt vilka frågor som ska behandlas.

mom. 3 På extra årsmöte får endast beslutas om de frågor som uttryckligen angivits i kallelsen.

§10. Riksstyrelsen

mom. 1 Riksstyrelsen väljs av riksårsmötet.

mom. 2 Riksstyrelsen består av minst 7 och max 11 ledamöter varav en ordförande.

mom. 3 Styrelseledamöter väljs för ett år och kan omväljas.

mom. 4 Ordförande väljs i separat val.

mom. 5 Utöver ordförande konstituerar riksstyrelsen sig själv.

mom. 6 Riksstyrelsens uppdrag är att:

– förvalta och utveckla föreningen.

– anordna årsmötet.

– verka för samarbete mellan klubbar, distrikt, nätverk och riksförening.

– föra bok över föreningens ekonomi.

mom.7 Riksstyrelsen ska till årsmötet lägga fram:

– ekonomisk berättelse.

– bokslut.

– verksamhetsberättelse.

– budgetproposition.

– förslag till verksamhetsplan.

mom. 10 Riksstyrelsen ska protokollföra samtliga möten och tillgängliggöra dessa för medlemmarna senast en månad efter avslutat möte.

mom. 11 Riksstyrelsen är beslutsmässig då alla dess ledamöter är kallade och minst hälften av dem är närvarande.

mom. 12 Oavsett antalet närvarande på styrelsemötena ska riksstyrelsens beslut tas

av en majoritet av samtliga ledamöter.

mom. 13 Tid och plats för riksstyrelsens möten skall skriftligen meddelas ledamöterna, revisorerna och valberedningen senast två veckor i förväg.

mom. 14 Alla medlemmar har närvaro- och yttranderätt på styrelsemöten.

mom. 15 Riksstyrelsen har rätt att inskränka medlemmarnas närvarorätt vid personfrågor av känslig karaktär.

mom. 16 Om ordföranden avgår väljer riksstyrelsen inom sig en ställföreträdande ordförande fram till nästa riksårsmöte.

mom. 17 Om en eller flera styrelseledamöter avgår kan styrelsen välja att adjungera en eller flera personer till styrelsen fram till nästa riksårsmöte.

Valberedningen bereder valet.

Mom. 18 Heltidsarvodering av styrelseledamot eller annan förtroendevald ska alltid föregås av ett riksårsmötesbeslut. Övriga arvoden beslutas inom styrelsen.

Berörd ledamot äger ej rätt att delta i beslut rörande sin egen arvodering.

§11. Valberedning

mom. 1 Valberedningen väljs av riksårsmötet.

mom. 2 Valberedningen består av tre till fem ledamöter, helst udda antal.

mom. 3 Valberedningen väljer inom sig en sammankallande.

mom. 4 Valberedningens ledamöter väljs för ett år och kan omväljas.

mom. 5 Valberedningen har som uppdrag att förbereda valen vid årsmöte.

mom. 6 Valberedningen kan även bereda andra personval under året.

mom. 7 Valberedningen ska ta fram kandidater och till årsmötet lägga fram förslag om:

– ordförande

– övriga styrelseledamöter – revisorer

– valberedning

– redaktion

– utskott och kommittéer

mom. 8 Valberedningen ska i sitt arbete ta hänsyn till föreningens jämställdhetsoch

mångfaldsplan

mom. 9 För att garanterat behandlas i valberedningsprocessen inför riksårsmötet ska nominering vara valberedningen tillhanda senast 1 oktober.

mom. 10 En presentation av valberedningens förslag samt övriga kandidater ska finnas tillgänglig för medlemmarna senast 15 december.

§12. Revisorer

mom. 1 På riksårsmötet väljs tre lekmannarevisorer med personliga suppelanter samt en godkänd revisor.

mom. 2 Revisorer väljs för ett år och kan omväljas.

mom. 3 Revisorernas uppdrag är att granska riksstyrelsens arbete.

mom. 4 Revisorerna ska ha insyn i föreningens verksamhet och ekonomi.

mom. 5 Revisorerna har närvaro- och yttranderätt på riksstyrelsens möten.

mom. 6 Revisorerna har rätt att få tillgång till bokslut och verksamhetsberättelse senast 1 november.

mom. 7 Revisorerna ska till riksårsmötet lämna en revisionsberättelse.

§13. Valbarhet

mom. 1 Endast medlemmar är valbara till förtroendeuppdrag. Revisorerna är undantagna från detta.

mom. 2 Revisorer kan inte inneha något annat förtroendeuppdrag inom riksföreningen.

mom. 3 Valberedningen kan inte föreslå sig själva till riksstyrelse eller revisorer.

mom. 4 En styrelseledamot kan inte samtidigt inneha uppdrag som valberedning.

mom. 5. En styrelseledamot kan inte bli vald till revisor under nästkommande mandatperiod.

mom. 6. Anställda inom riksföreningen kan inte inneha något förtroendeuppdrag inom riksföreningen.

§14. Uteslutning

mom. 1 Om medlem motverkar föreningens syfte eller på annat sätt skadar föreningen, dess klubbar, distrikt eller nätverk, äger styrelsen rätt att utesluta henom ur föreningen.

mom. 2 Uteslutning kan endast ske på riksnivå och beslutet fattas av styrelsen med minst 3/4 majoritet.

mom. 3 Överklagan lämnas skriftligen till styrelsen inom en månad från att beslutet fattades.

mom. 4 Överklagan behandlas på riksårsmötet, där beslut om uteslutning skall fattas med 2/3 majoritet.

mom. 5 Tills överklagan kan behandlas är personen avstängd från föreningens verksamhet.

mom. 6 Vid både det beslutande styrelsemötet och vid eventuell årsmötesbehandling av frågan har medlemmen som riskerar uteslutning närvaro och yttranderätt i frågan. Medlemmen saknar däremot rösträtt.

§15. Tolkning av stadgarna

mom. 1 Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband

med riksårsmöte eller extra riksårsmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs.

mom. 2 Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i varje annat fall, gäller riksstyrelsens tolkning tills klargörande ändring införs.

§16. Stadgeändring

mom. 1 Ändring av dessa stadgar kan endast om beslut fattas vid två på varandra följande riksårsmöten med minst 3 månaders mellanrum.

mom. 2 Ändringsförslag inges till riksstyrelsen senast den 1 november.

mom. 3 Ändringsförslag måste vara väckt till ordinarie riksårsmöte.

§17. Upplösning

mom. 1 Förslag om föreningens upplösning kan endast framläggas vid ordinarie riksårsmöte och skall inges skriftligen till styrelsen senast den 1 augusti.

mom. 2 För att upplösningsbeslutet ska bli giltigt, måste förslaget vara godkänt av styrelsen, meddelat Svenska Naturskyddsföreningen samt kunna uppvisa beslut fattat med minst 3⁄4 majoritet vid två på varandra följande riksårsmöten med minst tre månaders mellanrum.

mom. 3 Beslutar årsmötet slutgiltigt om föreningens upplösning skall alla tillgångar inklusive föreningens namn, tidskrift och arkiv tillfalla Svenska Naturskyddsföreningen.

 

 

 

Kommer snart

 

Identitetsutredningen gick ut på att undersöka hur organisationen egentligen ser ut, inuti. Vi gick på djupet för att komma fram till vilka Fältbiologerna faktiskt är idag och vilka vi kan, samt vill vara i framtiden. Allt eftersom att intresset för miljö ökar har också utbudet av organisationer med miljö och natur inriktningar blivit fler. Däremot har vi Fältbiologer blivit färre och färre, något som vi tycker är konstigt! Vi är ju bäst!

Men, det räcker inte längre med att veta att vi är den bästa organisationen, att vi har åstadkommit otroligt mycket och att vi har en gemenskap utan dess like. I dagens samhälle måste man dessutom visa det. För att veta vad vi ska visa måste vi därför börja i rätt ände, nämligen att utreda ”vilka är vi, egentligen?”

Identitetsutredningen genomfördes under 2016 och var en genomlyssning av vilka Fältbiologerna egentligen är och hur vi uppfattas. Utredning gjordes tillsammans med Geektown, en kommunikationsbyrå med ett härligt gäng unga entreprenörer.

Här kan du läsa vad utredningen kom fram till >>

Det ska vara lustfyllt och roligt att engagera sig inom Fältbiologerna. För att du som är intresserad av ett förtroendeuppdrag inom riksorganisationen ska veta vad det innebär innan du kandiderar så finns en uppdragsbeskrivning. Den ger information om förtroendeuppdraget och talar om vad som förväntas av dig i ditt uppdrag. >>

Uppdragsbeskrivningarna gäller för: Ordförande, vice ordförande, riksstyrelsen, redaktionen, RÅM­-kommittén, sociala medier-­gruppen, Ölandskommittén, valberedningen, lekmannarevisorer och revisorssuppleanter.

 

 

 

 

 

 

Normalstadgarna för distrikt för nedladdning hittar du här >>

NORMALSTADGAR FÖR DISTRIKT AV FÄLTBIOLOGERNA

#1
Distriktet av Fältbiologerna är en sammanslutning av föreningens lokalklubbar inom område som regleras enligt #1 i riksföreningens stadgar.

#2
Distriktet skall verka för föreningens syften främst genom:

att stimulera kontakten mellan klubbar och arbeta för startandet av nya klubbar,

att stödja, stärka och aktivera klubbarna genom instruktörsverksamhet och klubbledarutbildning.

#3
Medlem i distrikt är varje klubb inom distriktets verksamhetsområde.

#4
Distriktet håller årligen årsmöte under oktober månad på tid och plats som bestäms av styrelsen. Extra årsmöte med distriktet skall utlysas av styrelsen då denna så anser nödvändigt, revisorerna så påfordrar eller minst 1/3 av distriktets klubbar skriftligen anhåller därom. Därvid må endast de ärenden behandlas för vilka årsmötet blivit utlyst. Dessa ärenden skall anges i kallelsen.

Tid och plats för årsmötet skall senast trettio dagar i förväg meddelas distriktets klubbar och riksstyrelsen.

#5
Vid ordinarie årsmöte skall förekomma:

1. a)     val av mötesordförande, mötessekreterare och två justerare, tillika rösträknare, att jämte mötesordföranden justera mötets protokoll,
2. b)     fråga om mötet behörigen utlysts,
3. c)     fastställande av röstlängd,
4. d)     styrelsens verksamhetsberättelse,
5. e)     revisorernas berättelse,
6. f)     fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning,
7. g)     val av ordförande,
8. h)     val av styrelsens övriga poster,
9. i)     val av två revisorer och två revisorssuppleanter,
10. j)     val av valberedning,
11. k)     övriga ärenden

Vill klubb eller medlem av klubb underställa årsmötet förslag skall detta skriftligen inges till distriktsstyrelsen senast 24 dagar före årsmötet.

#6
Vid årsmötet har varje klubb genom av dess styrelse utsedd representant röster enligt uppgjord röstlängd, baserad på före årsmötet styrkt antal medlemmar, enligt följande:

5-25 medlemmar     3 röster
26-50 medlemmar    4 röster
mer än 50 medlemmar 5 röster

Vid lika röstetal vinner det förslag som stöds av flest antal klubbar. Om inte heller detta är avgörande äger mötesordföranden utslagsröst. Vid personval avgör lotten.

#7
Styrelsen består av 7 till 9 ledamöter. I styrelsen skall ingå ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsens ledamöter väljs för en tid av ett år och kan omväljas.

Styrelsen är beslutsmässig då alla dess ledamöter är i vederbörlig ordning kallade och minst hälften av ledamöterna är närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening varom förenar sig så många närvarande som minst hälften av de av årsmötet valda ledamöterna. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid personval avgör dock lotten. Tid och plats för styrelsesammanträde skall skriftligen meddelas ledamöterna senast en vecka i förväg.

#8
Styrelsen åligger:

att planera och driva en verksamhet som gagnar distriktet och dess klubbar samt att genomföra sådan verksamhet som ligger utanför klubbarnas förmåga,

att kontinuerligt hålla distriktets klubbar och riksstyrelsen underrättade om sin verksamhet,

att föra bok över distriktets ekonomi och dess inventarier,

att protokollföra alla sammanträden.

#9
Distriktets räkenskaper, vilka förs per den 31 augusti, skall vederbörligen avslutade, senast 14 dagar före årsmötet överlämnas till de vid föregående årsmöte valda revisorerna. Dessa har att vid därpå följande årsmöte avge berättelse över den verkställda granskningen av verksamheten. Revisorerna ska vara myndiga.

#10
Distriktet får inte uppta medlemsavgift.

Distriktet är endast efter skriftligt åtagande i varje särskilt fall ansvarigt därför förpliktelser, som klubb iklätt sig.

#11
Distriktet kan ej upplösas, så länge minst fem av dess klubbar är ense om dess fortbestånd. Förslag om distriktets upplösning kan endast framläggas vid årsmöte efter samråd med riksstyrelsen. Om distriktet upplöses, skall alla dess tillgångar tillfalla riksföreningen att användas till distriktsverksamhet.

#12
Ändring av dessa stadgar kan endast ske om beslut fattas vid två på varandra följande årsmöten med minst tre månaders mellanrum och ändring godkänts av riksstyrelsen.

Ändringsförslag inges till distriktsstyrelsen senast 1 september.

KOMMENTARER TILL DISTRIKTETS STADGAR

Skillnaderna är inte så stora mellan klubbens och distriktets stadgar, huvudlinjerna är givetvis desamma. Men det finns viktiga skillnader och det kan vara lämpligt att studera dem bl.a. för att hänga med på distriktsårsmöten och liknande evenemang.

Utdrag ur riksföreningens stadgar:
”#1
Fältbiologerna är en partipolitiskt och religiöst obunden, självständigt arbetande ungdomsförening till Svenska Naturskyddsföreningen. Fältbiologerna har som sina viktigaste uppgifter att stimulera till ökad kunskap om och förståelse av naturens byggnad och funktion. Fältbiologerna ska aktivt verka för ett resursbevarande samhälle.

#4

…..medlem i distrikt är varje klubb inom distriktets verksamhetsområde. Ändring av distriktsgränser kan ske efter samråd med berörda klubbar och distrikt.”

 

Kommentarer

#2
Distrikten skall där så är möjligt sträva efter att fylla sina uppgifter enligt denna paragraf bl.a. genom at ha en eller flera heltidsanställda instruktörer och ett fast kansli för distriktet.

Distriktsinstruktörsverksamhet skall bedrivas och syfta till fortgående hjälp åt redan etablerade klubbar samt startande av nya klubbar genom besök och kontinuerliga kontakter.

Ansvaret för klubbledarutbildningen innefattar främst distriktens skyldighet att planera och genomföra ett rikt och varierat program av kurser i fältbiologiska ämnen och klubbledarskap. Distrikten skall härvid samverka med varandra och riksstyrelsen i syfte att uppnå en likvärdig klubbledarutbildning över hela landet.

#5
För att distriktsstyrelsen skall kunna behandla förslag till årsmötet bör den ha ett sammanträde tre veckor före årsmötet. Detta för att kunna informera klubbarna i så god tid att de kan ta ställning till förslagen.

#6
Endast den som är registrerad som medlem i klubb kan vara representant för denna klubb vid årsmöte.

#7
Styrelsen kan utse funktionärer och tillsätta sektioner för bestämda arbetsuppgifter. Vid styrelseledamots avsägelse kan styrelsen adjungera annan medlem av föreningen till nästa årsmöte.

#8
I styrelsens åliggande att hålla klubbarna informerade om sin verksamhet ingår också att ge klubbarna medinflytande över styrelsens beslut och att stimulera till diskussioner i väsentliga föreningsfrågor. Vid distriktsstyrelsens sammanträden skall i princip alla medlemmar i distriktets klubbar ha närvarorätt.

 

 

Normalstadgarna för klubb för neladdning hittar du här >>

Normalstadgar för klubb av Fältbiologerna

Stadgar för …………………………….. klubben av Fältbiologerna.

• 1
  ………………………………klubben av Fältbiologerna är en lokal sammanslutning av medlemmar i föreningen. Klubben ska inom sitt verksamhetsområde verka för Fältbiologernas syften §1 i riksföreningens stadgar.
• 2
  Klubben skall verka för föreningens syften främst genom att sprida fältbiologisk kunskapoch kunskap om miljön. Det kan bl.a. ske genom anordnande av exkursioner, fältbiologiska undersökningar, studiecirklar, sammankomster och läger.
• 3
  Medlem i klubben är var och en, som enligt föreningens kartotek är bosatt inom klubbens verksamhetsområde eller genom meddelande till riksföreningen uttryckt önskan att tillhöra klubben.
• 4
  Klubben håller årligen ordinarie årsmöte under mars eller april månad på tid och plats som bestäms av klubbens medlemmar. Extra årsmöte skall utlysas av klubborganisatörerna då de anser det nödvändigt, eller om distriktsstyrelsen eller riksstyrelsen beslutar det eller om minst hälften av klubbens medlemmar skriftligen anhåller om det. Vid extra årsmöte får endast behandlas de ärenden som årsmötet blivit utlyst för. Dessa ärenden skall anges i kallelsen. Tid och plats för årsmötet skall senast 10 dagar i förväg meddelas klubbens medlemmar och distriktsstyrelsen.
• 5
  Vid årsmöte skall förekomma:

1. a) Val av mötesordförande, mötessekreterare samt två justeringsmän, tillika rösträknare,som tillsammans medmötesordföranden justerar mötets protokoll,
2. b) fråga om mötet behörigen utlysts,
3. c) genomgång av föregående års verksamhetsberättelse,
4. d) fråga om ansvarsfrihet för föregående års klubborganisatörer och kassör,
5. e) val av två klubborganisatörer,
6. f) val av kassör,
7. g) beslutande om tecknanderätt,
8. h) övriga frågor.

• 6
  Vid årsmöte har varje närvarande medlem en röst. Vid lika röstetal har mötes-ordföranden utslagsröst, vid personval avgör dock lotten.
• 7
  Klubborganisatörerna och kassören väljs av årsmötet för en tid av ett år och kan omväljas.

Då klubben ska fatta beslut av viktig karaktär, t.ex. stora organisatoriska eller ekonomiska beslut, ska klubbens medlemmar kallas till klubbeslutsmöte. Till dessa möten ska alla klubbmedlemmar kallas. Som klubbens beslut gäller den mening som fler än hälften av de närvarande röstar för. Klubbeslutsmöten och årsmöten ska protokollföras.

• 8
  Klubborganisatörerna ska
  – tillsammans planera och driva en verksamhet som gagnar klubben,
  – kontinuerligt hålla klubbens medlemmar och distriktsstyrelsen underrättade om sin verksamhet.

Kassören ska
– föra bok över klubbens ekonomi
– på årsmötet redovisa föregående års ekonomiska händelser samt nuläget.

• 9
  Klubbens verksamhetsår är från den 1 januari till den 31 december.
• 10
  Klubben får inte ta upp egen medlemsavgift.
• 11
  Upplösning
  Klubben kan ej upplösas så länge minst fem av dess medlemmar är ense om dess fortbestånd. Förslag om klubbens nedläggning kan endast framläggas vid årsmöte efter samråd med distriktsstyrelsen. Om klubben enligt föreningens kartotek visar sig ha mindre än fem medlemmar är den automatiskt upplöst. Riksstyrelsen meddelar eventuella kvarstående medlemmar och distriktet om detta. Om klubben upplösts skall alla dess tillgångar tillfalla distriktet.
• 12
  Ändring av stadgar
  Ändring av dessa stadgar kan ske endast om beslut fattas vid två på varandra följande årsmöten med minst tre månaders mellanrum och ändringen godkänts av riksstyrelsen. Ändringsförslag inges till styrelsen senast 1 februari.

Kommentarer till klubbens stadgar:

Stadgarna är klubbens grunder. Om ni vill ändra något så går det. Det som krävs av er är att ni har antagit stadgarna och att riksstyrelsen sedan godkänner dem. När man söker bidrag, lotteri- och försäljningstillstånd, fondbidrag o.s.v. efterfrågas ofta klubbens stadgar. Detta är helt enkelt för att de som tar emot en ansökan skall veta vad klubben arbetar för och efter vilka former. Stadgarna är ganska klara och lättförståeliga men här nedan finns ett par klargöranden till några av paragraferna. Du kan gärna ringa till kansliet och fråga om det är något du inte förstår.

Kommentar till § 1
I riksföreningens stadgar § 1 står det:

“Fältbiologerna är en partipolitiskt och religiöst obunden, självständigt arbetande ungdomsförening till Naturskyddsföreningen. Fältbiologerna har som sina viktigaste uppgifter att stimulera till ökad kunskap om och förståelse av naturens byggnad och funktion. Fältbiologerna ska aktivt verka för ett resursbevarande samhälle. Sitt mål söker föreningen bland annat genom:

-att anordna exkursioner, fältbiologiska undersökningar, kurser, studiecirklar, sammankomster och läger.
– att informera och engagera medlemmarna i konflikter som rör människans utnyttjande av naturen.
– att ge ut en tidskrift för medlemmarna.”

Kommentar till § 3
Bli inte förvånad om klubben får en medlem utanför orten; denne kan ha begärt att få tillhöra just din klubb.

Kommentar till § 11
Om man bildar en ny klubb på en ort där det tidigare funnits en klubb, måste den gamla vara formellt ”upplöst” för att man ska kunna få startbidrag från Fältbiologerna och kommunen. Ibland kräver kommunen att den gamla klubben ska ha varit nedlagd ett visst antal år för att man ska få startbidrag för den nya klubben.

 

Fältbiologernas nätverksstadgar för nedladdning hittar du här >>

Fältbiologernas nätverksstadgar

Antagna på RÅM i Visby 2013.

§ 1
Ett nätverk inom Fältbiologerna är en sammanslutning av medlemmar inom samma intresseområde i föreningen och som vill verka för ökad kunskap, aktivitet och politisk påverkan inom området.

§ 2
Medlem är var och en som uttryckligen önskat att tillhöra nätverket och därmed finns skriven på nätverkets medlemslista. Alla nätverkets medlemmar måste vara medlemmar i Fältbiologerna.

§ 3
Det krävs minst tre personer för att starta upp ett nätverk samt ett godkännande av riksstyrelsen.

§ 4
Nätverkets ekonomi administreras av riksföreningen. Verksamhetsåret gäller från den 1 september till den 31 augusti.

§ 5
Årsmöte
Nätverket håller årligen årsmöte under september eller oktober månad på tid och plats som bestäms av nätverkets organisatörer. Tid och plats för årsmötet ska meddelas nätverkets medlemmar samt riksstyrelsen senast 2 veckor i förväg. Extra årsmöte ska utlysas av nätverksorganisatörerna då de anser det nödvändigt, om riksstyrelsen beslutar det eller om minst hälften av nätverkets medlemmar skriftligen anhåller om det. Vid extra årsmöte får endast de ärenden som årsmötet blivit utlyst för behandlas och dessa ska anges i kallelsen.

Vid ordinarie årsmöte ska följande förekomma:
a) Val av mötesordförande, mötessekreterare samt justerare, som tillsammans med mötesordföranden justerar mötets protokoll,
b) fråga om mötet behörigen utlysts,
c) val av minst tre nätverksorganisatörer
d) genomgång av kommande års verksamhetsförslag

§ 6
Vid årsmöte har varje närvarande medlem en röst. Vid lika röstetal går voteringen om.  Om det återigen blir lika röstetal avgörs valet med lottning. Vid lika röstetal vid personval avgörs valet med lottning.

§ 7
Nätverkets organisatörer väljs av årsmötet för en tid av ett år och kan omväljas. Då nätverket ska fatta beslut av viktig karaktär, som t.ex. berör stora förändringar i nätverkets budget eller struktur, ska nätverkets medlemmar kallas till nätverksmöte. Till dessa möten ska alla nätverkets medlemmar kallas. Vid nätverksmöte gäller det beslut som mer än hälften av de närvarande röstar för. Nätverksmöten och årsmöten ska protokollföras.

§ 8
Nätverkets organisatörer ska:
– kontinuerligt hålla nätverkets medlemmar och riksföreningen underrättade om sin verksamhet,
– ansvara över att årsmöte planeras och att kallelse skickas ut till alla nätverkets medlemmar,
– agera kontaktpersoner både inom och utanför nätverket,

§ 9
Nätverkets organisatörer och verksamhetsförslag ska redovisas till riksstyrelsen senast 1 november varje år

§ 10
Ändring av stadgar
Ändring av dessa stadgar kan endast ske om beslut vid ett nätverksårsmöte fattats samt att ändringen godkänts av riksstyrelsen.

§ 11
Upplösning
Upplösning. Beslut om upplösning av nätverk kan endast tas vid nätverksårsmöte och med riksstyrelsens godkännande. Ifall nätverkets årsmöte uteblir är det upp till riksstyrelsen att besluta om nätverkets fortbestånd. Riksstyrelsen måste i förväg meddela eventuella kvarstående medlemmar och riksföreningen om nätverkets upplösning.

 

Här hittar du Fältbiologernas politiska program. Alla är länkar i molntjänst.

Skogspolitiska programmet >>

Havspolitiska programmet >>

Klimat- och energipolitiska programmet >>

Gruvpolitiska programmet >>

Jordbrukspolitiska programmet >>

Här finns protokoll från riksstyrelsen. Klicka på det år du vill läsa protokoll ifrån.
Vill du ha tag i ett äldre protokoll: kontakta kansliet.

Protokoll 2018 >>

Protokoll 2017 (kommer snart)

 

 

2018 >>

2017 extra insatta >>

2017

 

 

 

Kommer snart

 

 

Det finns tre sätt för klubbar, nätverk och distrikt att få pengar från Fältbiologerna. Det första baseras på att ni har haft aktiviteter under året och kallas verksamhetsbidrag. Det andra stödet är för mer specifika aktiviteter som ni vill anordna. Det tredje är för er som startat på nytt och kallas startbidrag. Det är föreningens riksstyrelse som tar beslut om bidrag.

Verksamhetsbidrag

Ansöka om verksamhetsbidrag >> (kommer snart)

Aktivitetsbidrag

Ansöka om aktivitetsbidrag >> (kommer snart)

Startbidrag

Ansöka om startbidrag >>

 

 

 

 

 

Under riksårsmötet 2018 röstades strategi 2021 igenom. Strategin innehåller Fältbiologernas vision, våra ledstjärnor och övergripande mål som vi vill arbeta extra med fram till 2021.

Fältbiologernas vision

En värld med naturens bästa i centrum.

Fältbiologernas ledstjärnor

LUSTFYLLDHET Stark vilja och handlingskra tar Fältbiologerna långt. För att ta tillvara på det vill vi att engagemanget ska förknippas med lustfylldhet och “wow”-känsla. Genom att ha roligt i det vi gör, bygger vi ett hållbart engagemang som tar oss ännu längre.

STOLTHET I Fältbiologerna finns otroligt mycket kunskap samlad – inom allt från natur och miljö till organisering och demokrati. Vi har nått många segrar och ligger o a steget före. I årtionden har vi samlat unga med olika bakgrunder, olika intressen och från olika delar av Sverige, men alla enas kring en och samma vision. Vi är stolta över det vi uppnår tillsammans, det vi kan och dem vi är.

LÄRANDE Fältbiologerna är en plats för lärande. Här kan alla växa i sitt engagemang – oavsett om det handlar om att lära sig om naturen, anordna en aktivitet eller sitta i en styrelse. Genom att sänka kunskapströsklar inkluderar vi er och blir starkare tillsammans.

Fältbiologernas övergripande mål

1. Vi samlar fler natur- och miljöintresserade unga.
2. Vi ökar förståelsen för hur naturen fungerar och är uppbygd.
3. Vi bedriver opinionsbildning och påverkansarbete i miljöfrågor.
4. Vi har en bättre ekonomisk stabilitet i föreningen.
5. Vi verkar för att alla i föreningen upplever ett hållbart engagemang.
6. Vi verkar för att förtroendevalda och anställda inom riksföreningen har ett inkluderande och transparent klimat, både i sin grupp och gentemot övriga föreningen.

Här kan hela strategi 2021 läsas >>

 

 

 

För att få tillbaka pengar som du lagt ut för saker som har med Fältbiologerna att göra skriver du alltså en utläggningsblankett. Tillsammans med blanketten skickar du även kvitton på dina utgifter. Klicka här >>  för att komma till formuläret.

Så här fyller du formuläret

Börja med att fylla i vilken del av Fältbiologerna som ska betala dig – riks, klubb eller distrikt – du ska alltså inte skriva en person. Har aktiviteten skett i klubben skickar du till klubbens kassör, inom ett distrikt till distriktets kassör. Har du varit på en aktivitet med riks skickar du det till kansliet i Stockholm.

Fyll sedan i kontaktuppgifter till dig själv samt bank, kontonummer och clearingnummer.

Förklara vad kostnaderna har gått till och gör en sammanräkning av totalsumman som du ska få tillbaka.

1. Kvitton eller verifikat

Det är mycket viktigt att du sparar alla kvitton – de bevisar dina utgifter (detta kallas inom föreningar också för verifikat). Dessa måste bifogas för att du ska kunna få betalt för dina utlägg.

Utskrivna verifikat

1. Häfta fast alla kvitton med en häftapparat på ett tomt A4-papper, tänk på att lämna plats för hålen.
2. Ge varje verifikat ett nummer efter den ordning som du skrivit dem på räkningen, 1,2,3 osv.
3. Sätt flera verifikat på samma papper

Digitala verifikat

1. Ta en bild (med bra kvalité)/ scanna in eller spar ned kvitto.
2. Döper du varje fil med de nummer du givit det på utläggsblanketten.

2. Skicka in

Utskrivna verifikat

1. Häftar ihop verifikatpappret med själva balnketten,
2. lägger det i ett kuvert och postar till den som är ansvarig för det du haft kostnader för. Antingen klubben, distriktet eller riksföreningen.

Digitala verifikat

1. Skapa ett mail som innehåller
   1. verifikat döpta med rätt siffra
   2. Ifylld utläggningsblankett
2. Skicka mailet till kanslichef@faltbiologerna.se.

3. Utbetalning från riks

1. Sker endast om kvitton/verifikat är medskickade och kompletta.
2. Om du skickat alla uppgifter senast 30 dagar efter att aktiviteten har varit.
3. Utbetalning sker en gång per månad om allt är korrekt.
4. OBS! Klubbar och distrikt kan ha andra relger, kontakta dem direkt för frågor.

Frågetecken?

Om du är osäker på något är det bara att kontakta kansliet. Och du – kom ihåg att dela med dig av dina räkningsskills till dina polare!

 

 

 

VISION 2018 (gammalt styrdokument)

Vision 2018 antog på riksårsmötet 2015 i Jönköping och dokumentet var tänkt att bli föreningens viktigaste internpolitiska dokument och beslutades därför av riksårsmötet.

Syftet med visionsdokumentet var att vara en långsiktig verksamhetsplan som skulle täcka föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt har tydligt avskalade mål.

Här finns vision 2018 i sin helhet att ladda ner som pdf >>

Här finns en sammanfattad bild av Vision 2018 >>

---

Din guide till klubbgalaxen

En gammal guide för dig som vill driva en klubb på bästa sätt. >>