Ny debattartikel: Stoppa skövlingen av Sápmi

Ny debattartikel: Stoppa skövlingen av Sápmi

På samernas nationaldag 6/2 skrev Fältbiologerna m fl i Aftonbladet om den svenska koloniala skövlingen av Sápmis skogar. Här nedan följer ett utdrag ur artikeln:

Idag på samernas nationaldag vill vi med denna text uttrycka vårt stöd för Sápmi. Att det Svenska skogsbruket skulle vara klimatanpassat och rättvist är som Samebyarna uttrycker det, mycket riktigt en bluff.

Med anledning av 29 samebyarnas upprop skrev Svenska samernas riksförbund (Sámiid Riikkasearvi), det organ som samlar Sveriges samebyar, i ett öppet brev till regeringen: “Sveaskog bör som ett statligt ägt bolag kunna förväntas gå i bräschen när det gäller respekten för samebyarnas renskötselrätt, naturvård- och klimatarbete inom skogsbruket. I stället visar samebyarnas upprop tydligt på hur Sveaskog tar sig runt hänsynskraven till renskötseln och låter ekonomisk vinning gå före respekt för mänskliga rättigheter och ansvar för klimatet. Detta kan fortgå eftersom Sveriges regering tillåter det.”

Samebyarnas upprop och undertecknades ställningstagande är ingen protestaktion – det är en skyddshandling. Friska ekosystem är en förutsättning för livet på planeten. Våra skogar mår inte bra.

Kalhyggesmodellen i Sverige bidrar till det historiska nederlaget att hela 14 av 15 skogliga naturtyper inte har gynnsam bevarandestatus i Sverige. Omvandlingen från friska ekosystem till trädplantage och industriella bestånd är inget mindre än en internationell skandal; i Sverige är nu 64 procent av trädbestånden yngre än 62 år; ur skogsekologisk synvinkel är de tonåringar.

Mellan 1950 och 2010 hade redan över 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och omvandlats till produktionsskogar. 

Skogsskövlingen fortsätter trots att FN:s klimatpanel (IPCC) gång på gång upprepar vikten av skydd av naturskogar som en viktig klimatlösning. De sista naturskogarna har lagrat (och fortsätter lagra in) stora mängder kol i mark och biomassa och är därför viktiga att bevara för att kunna tackla klimatförändringarna. Intakta friska ekosystem och variationsrika skogar är även mer resilienta (motståndskraftiga och tåliga, reds anm) och återhämtar sig bättre från till exempel storm, brand, eller stora insektsangrepp.